Taktik & Stridssätt

1-Toppbild-taktik&stridssatt
Trofétavla övergången av Düna 1701. Gouache Johan Henrik Schildt

Taktik & Stridssätt

Den karolinska armén indelades i följande vapenslag: artilleri, infanteri och kavalleri. Artilleriet indelades i belägringsartilleri och fältartilleri, infanteriet indelades i musketerare och pikenerare. Kavalleriet indelades i dragoner och kavallerister. Dragoner var beridet infanteri som kunde strida till fot eller till häst.

Den karolinska arméns stridsformering inför fältslag var följande, infanteriet placerades i centern medan kavalleriet placerades på flankerna. Inom infanteriet skedde stridsformeringen på bataljonsnivå.

I och med utbrottet av det Stora nordiska kriget 1700 tillämpas den karolinska stridstaktiken. Perioden 1700 -1712 var särskilt intensiv med flera fältslag eller större skärmytslingar under varje år. Perioden 1713 – 1721 kännetecknas av en lågintensiv konflikt utifrån ett militärt perspektiv, då endast ett fåtal fältslag eller träffningar sker under denna period.

Beskrivningen av den karolinska stridstaktiken symboliseras med infanteriets raska framryckning och kraftsamlade genombrytning. När de närmade sig fiendens linje, gör det karolinska infanteriet halt för att avlossa en salveld med musköt. Infanteriet återupptar sen framryckning och gör innan genombrytningen halt igen, för att avlossa en sista salva mot fienden. Därefter rusar man på fienden, beväpnade med värja, musköt med bajonett och pik. Kraften i anfallet och effekten av den sistnämnda muskötsalvan leder till att fiendens linje kollapsar. Piken anses ha spelat en central roll vid angreppet på grund av dess effektiva närstridsegenskaper. På flankerna genomför kavalleriet samtidigt sitt angrepp i full galopp med värjan i hand.

Det var en offensiv stridstaktik där den karolinska arméns förmåga att behärska den rörliga krigföringen utnyttjades. Snabba förflyttningar kombinerat med koncentration av slagkraft vid genombrytningen. Soldaternas agerande i närstriden kommenteras i reglementet 1701 med texten ”mot fienden gör var och en sitt bästa”.

De dramatiska fältslagen under tidigmodern tid har helt dominerat historieskrivningen om krig. Men det var dock mindre skärmytslingar som i hög präglade de karolinska soldaternas och officerarnas vardag. Dessa konfrontationer, som går under begreppet ”Det lilla kriget” är en term som täcker allt ifrån attacker mot svensk trupp eller rekognoserande uppdrag som råkar ut för fiendepatruller, till bränning av motståndarläger, och även de åtgärder som vidtogs för att förhindra eller mildra dessa.